Jag vet inte hur många bortförklaringar det egentligen finns, men jag är alldeles för trött på dom allihopa. Jag är trött på ryttare som gång på gång skyller dåliga resultat på allt annat än sig själva. För trots allt, man är alltid själv orsaken till dåliga resultat. Kanske inte dålig ridning just, men dålig planering, man kanske inte kollat upp förutsättningarna ordentligt innan eller inte gjort vad man kunnat under dagen. 

 

Jag är en såndär person som tror att turen förföljer den skicklige. Jag tror inte att man har otur när man river sista i omhoppningen eller att hästen halkar omkull. Det handlar helt enkelt om hur väl förberedd man är inför sin uppgift. Sen har man ju alltid mer eller mindre marginal på sin sida. Jag tycker att man ska testa sina gränser, ta med sig resultaten av det och sedan se till att pusha gränserna ännu längre till nästa gång.

 

För till alla dåliga bortförklaringar finns det alltid en lösning. Sedan kanske det är lite jobbigare och krävs lite mer av en själv, men en lösning finns där alltid och om man väljer att ta den enkla vägen får man sedan ta på sig det själv. 

Jag menar, vet man med sig att man har en häst som blir trött efter att ha stått i transporten ett längre tag så kanske man får planera annorlunda. Antingen åker man inte till en tävling där man vet att det kommer bli långa stunder mellan klasserna eller så kanske man tar ut hästen på en promenad eller liknande i mellan. Om det är så att det inte finns plats för att rida fram så länge som man skulle vilja får man väl trimma hästen hemma, slänga på ett varmt täcke och sedan åka och rida fram en kortare stund på plats. Det är ju faktiskt så att alla förutsättningar finns i TR eller i propositionen. Så svårt är det inte. 

 

Sen inte sagt att man inte kan komma någonstans med lite tur. Tur, pengar och lite vilja kan ta en en liten bit. Men absolut inte hela vägen. Hårt jobb, planering och ödmjukhet. Jag tror att det är det som tar en till de där grymma resultaten.