Som på moln

 

Ni vet den där känslan när man inte vill sluta rida? Idag var en sån dag! Idag var verkligen en sån dag. Eller till att börja med var Geb billig. Spänd, ofokuserad och tittig. Meeeen, hästen gör som ryttaren beter sig eller.. Bara för mig att ta ett djupt andetag, fokusera och Ride On! På med skänkeln, erbjuda stöd på svaga sidans tygel och ännu lite till skänkel. Hur svårt kan det vara? Känner mig som hjärntvättad av Jens idag, men efter att ha sett och hört honom iprincip dagligen i två år är det kanske inte så konstigt.

 

Men, sagt och gjort. Efter massa fokus från min sida och lite arbete från pålles sida så svädade jag fram på moln. Är fortfarande skakig i musklerna, haha. Antingen är jag för otränad eller så har jag jobbat rejält idag. Tror nog på det första tyvärr... Men det är sånna här pass som gör det värt alla dom där dagarna som när regnet öser ner på den planerade skrittdagen eller när ridhusen inte är lediga förens 21.30 (ja, jag har ett enkelt hästliv om det är mina största problem) 

 

Nu ska jag ta och planera upp min ridning för resten av veckan och sedan gå och lägga mig tidigt. Upp vid halv sex imorgon och göra nytta, chill! 

SÅ roligt att komma igång!!

SV: Du har rätt, man måste ju stå upp för sin häst och för sig som ekipage. Men det gäller också att inte gå över en fin gräns där det blir för mycket, man tröttnar snabbt på sånt och börjar då bli provocerad och kanske skickar iväg en mindre trevlig kommentar. Jag har dock aldrig gjort det men jag känner att jag blir provocerad av en blogg dagligen, då slutar jag läsa den. Det blir bättre så i längden :)